NIKK magasin 1.2011. Familjepolitik
Dette nummer av NIKK magasin ser nærmere på familiepolitikken som virkemiddel i likestillingspolitikken. Fedrekvote, deltidsarbeid og familienormer er blant temaene som tas opp.
Del 

Omtale fra utgiver
Kvinnor kan få barn. Inte alla kvinnor kan. Inte alla kvinnor vill. Men kvinnor som grupp kan få barn. Det vet alla arbetsgivare. Så länge ett barns tillkomst får större konsekvenser för kvinnor än för män har kvinnor som grupp ett underläge på arbetsmarknaden.
Detta nummer av NIKK magasin tar sin utgångspunkt dels i den nordiska antologin "Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden", som har getts ut av Nordiska ministerrådet, och dels i det EU-finansierade forskningsprojektet FEMCIT där NIKK har ansvarat för en delrapport om familjepolitikens betydelse för kvinnors medborgarskap.
Jämställdhetspolitiken i de nordiska länderna har försökt motverka kvinnors underläge på arbetsmarknaden genom en aktiv familjepolitik. Föräldrapenning och barnomsorg har gjort att både kvinnor och män kunnat kombinera familje- och yrkesliv. För att få fler män att aktivt ta hand om sina barn – och därmed stärka kvinnors position på arbetsmarknaden – har de nordiska länderna på olika sätt riktat in sig på papporna genom informationskampanjer och aktiva åtgärder. Oavsett vad man tycker principiellt om kvotering, går det att se att det gett önskvärt resultat.
Men frågan är hur mycket man kan hoppas på att pappa- och familjepolitiken ska lösa jämställdhetsproblemen. Den norska sociologen Birgitte Johansen pekar i sin forskning på att det också är arbetslivet i sig som behöver förändras och inte bara arbetstagarna. Fort-farande är det ett krav från arbetslivet – inte minst på män – att de ska jobba heltid. För att lösa stressen i familjen blir det då ofta kvinnorna som jobbar deltid.
Det är också viktigt att uppmärksamma intressanta skillnader mellan de nordiska länderna. Trots att Finland och Norge har liknande stödformer för omsorg av barn under tre år, skiljer sig attityderna i samhället och föräldrarnas preferenser från varandra. Finska barn sköts oftast hemma, medan de flesta småbarnsföräldrar i Norge föredrar dagvård i barnehage.
Kanske är det familjepolitikens inriktning på att lösa jämställdheten mellan kvinnor och män som gör att den är så fokuserad på den heterosexuella kärnfamiljen. Både parnormen och heteronormen återspeglas i de skilda möjligheter icke-heterosexuella har i de nordiska länderna. Inte alla familjer är barnfamiljer och barnfamiljer finns i regnbågens alla färger. Politiken bör vara anpassad till det.
Del 
